Rapsblom

Jag vet inte varför men varje vår när rapsfälten blommar fylls jag av nån underlig känsla. Jag menar inte bara det att det är vackert, för det är det ju verkligen, utan nåt annat. En ångestfylld, nostaligisk upprymdhet kanske. För samtidigt som det är oerhört dekorativt när halva Östgötaslättan lyser knallgul så är rapsfälten, tillsammans med hägg och syren, för mig en symbol för nåt väldigt förgängligt. Precis som sommaren. Som livet. Även om jag vet att det alltid kommer nya somrar och nya rapsblommningspreioder så vill jag fånga allting, njuta ev det fullt ut. Den knallgula synen, doften av hägg och svalkan vid syrenhäcken.

Vi åkte till Motala idag och spelade minigolf. Det finns ett ställe i Varamon dit vi brukar åka ibland. Banornas underhåll är föredömligt och det ligger sällan skräp på banan som får bollen att studsa ut i nåt buskage. Till saken: jag gick hem med segern.

Jag kan inte bestämma mig för om bilden ovan helt enkelt blev urful eller närapå publicerbar. Hur som helst är det en ögonblicksbild för den som inte åkt mellan Motala och Fornåsa.

Dagens ord: Östergyllen (gyllen som i gyllengula rapsfält)

Dagens plats: Östgötaslätten (förlåt ett stänk av lokalpatriotism)

Farmor

Var till sjukhuset idag. Farmor har brutit lårbenet. Hon bröt det högra för sådär fyra år sen och sen dess har hon gått och haltat, nu bröt hon det vänstra också. Hon är ju 89 och mager som en tandpetare. Hon såg så liten och svag ut när hon låg i sjukhussängen. Som en liten fågelunge ungefär.

Det känns väldigt vemodigt att farmor och morfar börjar bli gamla och inte kommer leva så många år till. De har ju alltid funnits där och jag har varit mycket hos dem. Snurrat på deras jordglobar. Samtidigt är jag väldigt glad att de lever nu så jag har lära känna dem som vuxen och kunnat ställa alla frågor om deras barndom och alla gamla släktingar som varit döda i 60-70 år. Min mormor har jag ju väldigt få och suddiga minnen av. Och även om man känner nån som tioåring så är det annorlunda att känna någon som vuxen.

Det är synd att jag har så få minnen av min mormor. Det tydligaste är nog sista gången jag träffade henne. På sjukhuset. Hon kom ju att vara kvar där länge men då var hon så dålig och jag såg henne aldrig mer. jag skulle vilja minnas henne mer. Istället pratar jag mycket med morfar och Eva, mormors barndomsvän. För att skapa en bild.

Roadkill

Min favorit Bosnien-Hercegovinas underbara Leijla ser inte ut att vinna. Jag går inte igång på gubbar utklädda till överkörda grävlingar men visst, Finlands låt är inte så dålig. Kul för Finland att äntligen få vinna. Ja, det här är segt och jag fattar inte hur de kan vinna så kopiöst stort. SÅ bra är väl inte låten. Eller? Men många låtar är ju likadana och Lordi sticker ju helt klart ut. Det irriterar mig en hel del att de knepiga grekerna sitter och buar i parti och minut. Vad är deras problem egentligen? Eller gillar de bara att bua?

00:20
Jag hittade för ett tag sen en gammal lapp jag skrivit. Detta är inget konstigt. Jag har gamla lappar liggandes överallt. Jag försökte skriva nåt i ämnet hjälp till självhjälp eller så.
"Fallskärm - att fånga sig själv när man faller"
Ja, jag minns inte de andra rubrikerna. Men jag tyckte det var lite bra. Sen var det nåt med en spegel och flytväst tror jag.

Finland vann visst, om än knappt. (de som inte känner mig vet inte hur överironisk jag ofta är)

Dagens ord: Färdighet (uppnås av övning, utan övning - långsamma stela fingrar som snubblar på strängarna vilket gör mig irriterad vilket får fingrarna att snubbla ännu mer)

Dagens plats: Helsingfors (Helsinki nästa för Eurovision. Jag gillar alla fina jugendbyggnader där. Jag har släkt i Finland. Borde ta kontakt med släkten. De utvandrade dit från Östergötland på 1850-talet)

Bortflugen tentaångest

Jag vet inte vart den tog vägen. Tentaångesten. Kanske var det insikten att jag ändå inte lär mig så mycket ny grammatik på några dagar som fick mig att oroa mig mindre. Jag menar, det jag inte lärt mig under det senaste halvåret och mitt halvår i Spanien lär jag mig knappast nu. Visserligen är det väl bra att friska upp minnet lite och det har jag gjort. Men inte i så stor skala. Jag lade ned mer tid åt gräsklippning och en viss hemtenta som ger mig mer ängest än grammatiktentan.

Jag hörde göken under min joggingrunda imorse. Den satt i väster och sjöng. Västergök är bästergök. Ett gott tecken inför tentan kanske.

Jag var inne hos Bengtsson för ett tag sen. Huset har ju stått obebott ganska länge och då står det inte på förrän någon hittar det och roar sig lite med förstörelse. Huset är väl inte nåt att ha längre. Nåt för brandförsvaret att ha brandövning på. Synd. Det var ett fint litet hus en gång i tiden.

Jag kommer ihåg Gunnar. Morfar bar ned posten till honom sen han blibit sjuk. Ibland följde jag med. Gunnar hade en ljusblå flugsmälla. Det kommer jag ihåg. Men inte mycket mer.

Jag har så svårt att förstå mig på meningslös skadegörelse. Såhär fint har de gjort i Bengtssons kök:

Jag försökte hitta flugsmällan men den verkade inte finnas kvar.

Nu ska jag sova skönhetssömnen för att vakna utsövd imorgon.

Dagens ord: Gök (första gången jag hör en gök hemma sen '97 eller nåt)

Dagens plats: Nykvarnstorp (Snart ett minne blott?)

mera kaffe

spill gärna lite kaffe där det står 0 comments...

Välkommen att spilla kaffe

Jag kände för en förändringen. Gillade inte det kalla vita. Det här bruna känns lite mer som Välkommen att spilla kaffe, ungefär. Det gillar jag. Inte just att spilla kanske.

Jag inventerar bloggar. Det finns de som, i likhet med mig, mest spottar ur sig trivialiteter som egentligen inte har nåt större intresse för nån, knappt en själv. Det har till och med hänt att jag rotat runt i bloggjungeln och hittat bloggar mer meningslösa än min. Sen finns det de som höjer sig över oss andra. En av dem är http://pharoluna.blogspot.com/ som förutsätter viss färdighet i spanska språket. En mexicanska med sinne att hantera ord. Skriver med måntema. Saknas spanskakunskaperna kan man titta på de skumma bilderna som jag inte förstår.
Jag gjorde ett tafatt försök att översätta denna mexicanska som skulle gråta om hon visste hur jag massakerat hennes ord:

Ifall du inte har
glömt mig, måne
Ifall dina ögon
forfarande vakar över mig

Sen körde det ihop sig tyvärr och jag tänker inte återge resten av min översättning.

På svenska finns http://blogg.passagen.se/to.die.for som använder det smarta greppet att skriva ned sina minnen i andra person.

Det är kul att fejka lite med photoshop, ändå gör bilden inte hagen rättvisa

Jag lyssnar igenom bidragen till årets Eurovision. Väldigt blandad kompott (eller komplott som jag skämtsamt har för ovana att säga) som vanligt. Svenska melodifestivalen orkade jag inte bry mig om alls i år. Jag var smått förälskad i Bosninen-Hercegovinas låt förra året. I år också. Att språket är valfritt är ju mer rättvist men gör tävlingen mer ointressant. En tillräckligt bra låt vandrar över alla gränser. Oberoende av språk, politik, kön, klädstil, sexuell läggning, tro, förstånd och diverse andra områden där vissa gärna ritar gränser.

I fas

Vilka dagar vi har haft. Jag såg solen gå ned över Vretaslätten igår. Det är som vackrast just nu.

Maj.

Bonnbrännan sitter där den ska. Nu är jag i fas. Om det inte vore.. Ja, om det inte vore för grammatiktentan, hemtentan, och de andra tre skrivuppgifterna. Vore det inte för dem skulle jag helt och fullt vara i fas. Jag gick genom Gamla Linköping som var bedårande i sin vårskrud.

Det kom en skivleverans häromdagen. Roger Karlsson är en (nästan) helt okänd artist som i sina bästa stunder kan göra riktiga kanonlåtar. ”Nybyggarland” ”Bikt i E-moll” och ”Under solen” hör dit. Ja, några titlar säger ju inte så mycket. Jag är medveten om det.

Källorna porlar som tusan, koltrasten håller konsert varje kväll, vårlök och vitsippa blommar för fullt. Ulriksdal visar sig från sin bästa sida. Men Arne har tagit bort sina kor. Någon sätter upp nytt stängsel runt hagen. Eller om det inte behövs nåt om det inte ska gå kor där mer.

I Limmingsängen är det vitt på backen. Jag ville rulla runt och hälsa våren välkommen med diverse glada utrop.

Jag avstod.

Limmingsängens vitsippor hälsar:

Dagens ord: Tentaångest (snart är den här)

Dagens Plats: Bränntorpebacken (vi såg en havsörn där i måndags när vi planterat panséer på mormors grav)

Förresten, Eva sade för ett tag sen att min mormor skulle vara stolt över mig om hon såg mig. Jag blev glad. Hoppas hon har rätt.