Attentat

Vad ska jag annars kalla det? Ja, mordförsök är säkert att ta i. Jag vet heller inte om hon var ute efter att skada mig. Kanske ville hon bara ha mig för sig själv en stund.
det utspelade sig när jag cyklade hem efter jobbet igår. När jag precis kör upp på kanalbron ser jag att bommarna går ned. Jag befinner mig alltså mellan bommarna. Jag kanske inte slogs av nån ångestfylld skräck direkt. Istället drog jag cykeln efter mig under bommen - innan bron öppnades. Sen tittade jag upp mot slussvaktartjejen hon bara stod där som en dö sill. Eventuellt blev hon besviken över att inte få ha mig för sig själv en stund. Jag ska åka förbi och be om ursäkt.

Jag skaffade mig en ny kamera för lite sen. det har blivit en del gläppande. Här kommer ett bidra som jag blev nöjd med

Dagens ord: Skat"sång" (vaknar jag av om mornarna - inte så pittoreskt)

Dagens plats: Cuzco (längtar redan)

Stockholmsbesök

Erik kallades prinsen som ung. Sextio år senare, när jag var liten, lärde han mig plocka upp bullpapper med tårna och äta upp det. Han hade ett fast handslag och klämde säkert sönder en och annan hand i sina dar. Mamma var alltid orolig när hon visste att han var nere på besök. Han bodde i Stockholm dit han flyttat samtidigt med sin bror Axel.

Axel kallades Pelle. Ja, det tog många år innan jag fattade att smeknamnet kom av hans efternamn, Pettersson. Jag hörde ju aldrig annat än pelle och tog för givet att han hetter Per. Pelle var väldigt mysig.

I helgen dog Pelles fru, 94 år gammal. Den sista i min mormors mors generation.

De var elva syskon. Men jag träffade bara tre av dem. Erik, Pelle och Ester.

Ester träffade jag några gånger, omkring 95 var hon då men fortfarande vital. Mer döv än lomhörd. Snål till förbannelse. Hon levde på sill och potatis med knäckebröd tror jag. Efter hennes död hittades pengar i skorkartonger både här och där. Jag tror hon hade strött ut bortåt 100.000 i kontanter som hon sparat på sig av snålhet. Vissa av sedlarna hade säkert råttorna smakat på. Jag önskar att jag varit äldre så jag kunnat lära känna henne mer. Hon var barsk men rejäl och äkta. Inget tillgjort där inte. hon hade ganska mycket "pelleblod" i sig.
Mer om "pelleblo't" en annan gång.

Fridens liljor

Dagens ord: Gnäll (Varför är en svensk aldrig nöjd med vädret?)

Dagens plats: Nystugan (bodde Ester sedan hon kommit tillbaka hem till Stjärnorp för att tjäna hos greve Douglas)

Milrök

Ja, det finns väl inte så mycket att säga egentligen. Så här ser en arbetare ut.
Kolaryrket är ett slit. Fast en kolares uppsyn är egentligen bra mycket bistrare.
Jag har dock fått fin färg, utan att vara så mycket i solen.

Han sjöng och hans sång blev röken
från ett bål som helt brann ner.
Det är vitt och svart och försvinner,
det är milrök och ingenting mer.
- Dan Andersson

Dagens ord: Milrök (Den är frän och stickande, milröken, men ändå är det nåt visst)

Dagens plats: Pörten (Där kolade Olle innan han gick sitt bistra öde till mötes - hans historia lever än i Stjärnorp)

Festen som kom av sig

Egentligen hade jag inte tänkt skriva nåt idag, trött av värme och pollenmedicin, men en ironisk besökare inspirerade mig.

Jag tog cykeln till stan i fredags och kände mig ganska hurtig. Mitt knä tyckte dock att cykeln var en dum idé. Jag blev imponerad av Linnéas skattjakt som var planerad in i minsta detalj. Deltagarna var väldigt nöjda som det verkade. Det var trevligt efteråt hur som helst.

Igår var jag väldigt uppladdad för fotboll, men fotbollsfesten kom av sig lite. Jag nämner inte fotbollen mer än så.

Vi var till Rhododendrondalen idag men det var väl inte riktigt utslaget än. Några azaleor blommade dock. Sen ville jag gå lite på Glasögavägen. En trevlig tallkantad väg med fager utsikt över Roxen. På vägen tillbaka till bilen pratade vi en stund med Bosse. det var länge sen och jag borde ha pratat mer med honom tror jag. Han har ju ett gott minne och han var mycket hos min mormors morföräldrar när han var barn.

Glasögavägen

Dagens plats: Glasögavägen (vackert är det men varför heter den Glasögavägen? vem tappade sina glasögon där? Eller är vägen krokig som ett par glasögonbågar?)

Dagens ord: Sommarvärme (äntligen är den här)

Flamma stolt

Solen kom till vår räddning. Äntligen lite värme. Men min röst försvann, jag vet inte var jag tappade den. Oj där slank det in en liten ordvits, det var ju oväntat. Annars har jag försökt avstå från dem här.

Flamma stolt mot dunkla skyar, la la lala laa la la laaa. Man sjöng den mer förr känner jag på mig.

Nationaldagen firades i Stjärnorp och jag fick för första gången i mitt liv komma upp i slottstornet. Jag har ingen aning om hur högt det är men utsikten är trevlig. Jag har ju sett tornet så många gånger under alla år jag åkt till mormors grav på kyrkogården. Vi har en väldigt professionell guidning av mig inspelad från 1990 eller nåt när jag nästan berättar sanningen om Stjärnorps slott. Eller jag berättar vad mamma hade lurat i mig. Nu vet jag ju givetvis bättre. Jag har ju till och med spelat slottets byggherre.

ja, det rör sig ju inte om ett super foto

men här ser du en bit av ruinen, kyrkan, kyrkogården och Roxen

Jag tog nog i lite för mycket i sången då jag redan var hes sen matchen på Kopparvallen. Alltid lika trevligt att komma till Åtvidaberg.

Jag tycker att det skulle vara trevligt med lite nationell yra på nationaldagen. Som i alla andra länder. Vi skulle aldrig låtit högerextrema grupper ta flaggan från oss. Så var det ju. På 90-talet. Plötsligt var man rasist bara för att man hissade upp landets flagga. Alla nysvenskar (vet inte vilken term som är mest politiskt korrekt) tyckte att det var ett märkligt land där man aldrig hissade sin flagga. Jag hoppas att detta fåniga påfund ska vara utraderat helt snart.

Visst, jag vet att vi inte precis har någon frihetsdag att fira. Nån dag som alla känner är en avgörande dag i landets historia. Vi firar Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523. Jag kan erkänna att det inte precis pirrar till i hela kroppen när jag tänker på det. Men så andra siden så är ju anledningen till att vi inte har nån frihetsdag att fira att vi inte legat i krig på 150 år eller vad det nu är, det är nog mer än så. Det bör man kanske vara tacksam för.

Flamma högt, vår kärleks tecken,

värm oss när det blåser kallt.

Stråla ur de blåa vecken,

kärlek mera stark än allt.

Visst är Karl Gustav Ossiannilssons text lite söt ändå? Men "Sveriges flagga" är omöjlig att sjunga nästan.

Dagens ord: Läst (Vad då bliv vid din läst? - festligt uttryck)

Dagens plats: Slottstornet (Äntligen)

Räddning

Jag vet inte om det är pollen men jag är ständigt lite slö och småtrött. Kanske är det pollenmedicinen. Det har varit en stilla och seg söndag. Inget blev således gjort. Jag skulle ta lite kort i Stjärnorp men väl där visste jag inte vad jag skulle fota. Inspirationstorka. Jag tog kort på den gamla bron vid Smedshemmet där jag tappade en leksaksbil nån gång under tidigt 80-tal. Vi såg den aldrig mer. Kanske trampade korna ned den för djupt i jorden, kanske hittade någon annan den och fick glädje av den. Här ser ni bron:

Ibland vill jag bara stänga av. Kasta ut tv, radio, dator, avstå från tidningar. Varje vecka nya mord, våldtäkter, misshandelsfall, bombdåd. Jag kan inte nämna allt, jag skulle ändå råka utelämna något. Världen oroar mig. Men jag vet ju att man inte kan stänga ute det. Då sviker man ju alla offer. Alla som drabbats av nyss nämnda tragedier. Man ska ju konfrontera problemen och arbeta mot en lösning, ett stopp, uppnå ökad förståelse, respekt och ansvarstagande etc. Men ibland är det svårt att stå emot, ibland vill jag rymma ut i skogen. Bara vara. Höra vinden susa tung i tallarna kring Gruvan och Åsen. Bara jag, kottarna och Linas gamla uttjänta äppelträd. Alla har väl behov att bli räddade ibland. Även om räddningsaktionerna är av olika omfattning och behoven varierar.

Dagens ord : Piratbyrån (Är det inte dags att ni växer upp? - oj, förlåt, snälla släck inte ned min blogg)

Dagens plats: Stjärnorpravinen (den är så grön och underbar nu - åk dit och njut - njutning fås lättas om myggolja påstrukits)

Tystnad

Jag skriver ganska sällan numer. Jag vet. Kanske är det helt enkelt så att jag inte längre har något mer att säga. Har mina ord tagit slut? Nej, det har de såklart inte. De har inte tagit slut utan semester. Det skullle kunna vara så att jag inte längre har nåt vettigt att säga, men då vore nog inte någon skillnad skönjbar.

Jag har annars varit på gott humör den sista tiden trots en period av ganska trist väder. Jag köpte jordgubbar igår för att fira att jag klarade grammatiktentan som hängt som ett orosmoln över mig. Idag blev det en mycket märklig rabarber&jordgubbspaj. Det blev väldigt udda. Men ganska OK. Fick ett ryck och lånade en bok på spanska. Sommaren blir förhoppningsvis en smula ambitiös.

Jag är less på fotbollstjat, de har laddat upp så länge att bubblan spricker innan invigningen tror jag. Jag fick ju en överdos av OS och har haft ett väldigt lågt sportintresse ett tag. Nästan på en sund nivå. Ja, det där skulle varit en skämtsamhet men det känns inte som det kommer gå hem alls.

Jag tog mig en tur till Vadstena i torsdags. Jag tillbringade några timmar på landsarkivet och hittade en och annan ny släkting. Nu är antalet ättlingar till Jonas Ristman 850. Ja, de är ju fler men jag har hittat 850 av dem.



Dagens ord: Solsting (har jag kanske inte fått direkt men det är trevligt med lite sol)

Dagens plats: Trädgårdslandet (ska det äntligen börja växa om det kommer lite värme)

Förresten börjar jag tröttna på min idé att hela tiden ha en plats och ett ord att relatera dagens text till.