I fas

Vilka dagar vi har haft. Jag såg solen gå ned över Vretaslätten igår. Det är som vackrast just nu.

Maj.

Bonnbrännan sitter där den ska. Nu är jag i fas. Om det inte vore.. Ja, om det inte vore för grammatiktentan, hemtentan, och de andra tre skrivuppgifterna. Vore det inte för dem skulle jag helt och fullt vara i fas. Jag gick genom Gamla Linköping som var bedårande i sin vårskrud.

Det kom en skivleverans häromdagen. Roger Karlsson är en (nästan) helt okänd artist som i sina bästa stunder kan göra riktiga kanonlåtar. ”Nybyggarland” ”Bikt i E-moll” och ”Under solen” hör dit. Ja, några titlar säger ju inte så mycket. Jag är medveten om det.

Källorna porlar som tusan, koltrasten håller konsert varje kväll, vårlök och vitsippa blommar för fullt. Ulriksdal visar sig från sin bästa sida. Men Arne har tagit bort sina kor. Någon sätter upp nytt stängsel runt hagen. Eller om det inte behövs nåt om det inte ska gå kor där mer.

I Limmingsängen är det vitt på backen. Jag ville rulla runt och hälsa våren välkommen med diverse glada utrop.

Jag avstod.

Limmingsängens vitsippor hälsar:

Dagens ord: Tentaångest (snart är den här)

Dagens Plats: Bränntorpebacken (vi såg en havsörn där i måndags när vi planterat panséer på mormors grav)

Förresten, Eva sade för ett tag sen att min mormor skulle vara stolt över mig om hon såg mig. Jag blev glad. Hoppas hon har rätt.