Rapsblom

Jag vet inte varför men varje vår när rapsfälten blommar fylls jag av nån underlig känsla. Jag menar inte bara det att det är vackert, för det är det ju verkligen, utan nåt annat. En ångestfylld, nostaligisk upprymdhet kanske. För samtidigt som det är oerhört dekorativt när halva Östgötaslättan lyser knallgul så är rapsfälten, tillsammans med hägg och syren, för mig en symbol för nåt väldigt förgängligt. Precis som sommaren. Som livet. Även om jag vet att det alltid kommer nya somrar och nya rapsblommningspreioder så vill jag fånga allting, njuta ev det fullt ut. Den knallgula synen, doften av hägg och svalkan vid syrenhäcken.

Vi åkte till Motala idag och spelade minigolf. Det finns ett ställe i Varamon dit vi brukar åka ibland. Banornas underhåll är föredömligt och det ligger sällan skräp på banan som får bollen att studsa ut i nåt buskage. Till saken: jag gick hem med segern.

Jag kan inte bestämma mig för om bilden ovan helt enkelt blev urful eller närapå publicerbar. Hur som helst är det en ögonblicksbild för den som inte åkt mellan Motala och Fornåsa.

Dagens ord: Östergyllen (gyllen som i gyllengula rapsfält)

Dagens plats: Östgötaslätten (förlåt ett stänk av lokalpatriotism)