Tankar innan året är slut

Han tvådde sina händer innan han lät domstolen döma honom. Men nu var det inte Pilatus utan Bush. Jaja, det var absolut inte det jag skulle skriva om. Det finns det andra som gör.

Jag ska leka nyårskrönika. Se tillbaka. Ett bra sätt att förstå nutiden och att förbereda sig för framtiden, att se tillbaka.

Jag har haft ett bra år. Helt säkert det bästa på länge. I våras fick jag äntligen mina första högskolepoäng i spanska. Och nånstans där började jag bestämma mig för att åka till Sydamerika för att pröva min spanska, eller för att utveckla den snarare och äntligen komma till länder jag länge velat se. Sommaren var inte bara varm och go’. Det bästa på länge på jobbet. För första gången på många år sade jag äntligen ”jag kommer tillbaka”. Värmen höll i sig. Sen fick jag se och uppleva saker jag aldrig kunnat drömma om i Peru. Ruiner, människor, mat och transportmedel.

Jag har inga höga förhoppningar för 2007. Inte så att jag tror att det blir ett skitår, det är ju dumt att hoppas på för mycket. Nej, vänta nu. Det här skulle jag ju visa lite tacksamhet över året som gick. Mer eftertanke än gnäll.

Tack 2006 och välkommen 2007.

Gott nytt år på er

Many meetings

Tre månader, tre veckor och fem dagar. Så länge varade min resa. Nu är jag hemma igen sedan snart en vecka. Har träffat en massa personer jag inte sett på ett halvår.

Det konstiga med att komma hem är att allt jag upplevt, all jag sett, känt och tänkt kanske har förändrat mig på ett eller annat sätt. Men här hemma är allt som förut. Några har flyttat, några har dött, andra fötts. Hur går man vidare? Går man tillbaka till det vanliga liv man hade innan? Ja det gör man ju såklart. Men kommer det man sett, känslor och tankar om att förändra sig, att vara mer tacksam, sakta tyna bort? Kommer jag på något sätt kunna bära med mig resan?

Det har äntligen kommit lite kyla. Det tycker jag nog är positivt. Jag tog en promenad, natten är stjärnklar. Jag tänker på Neruda. La noche está estrellada y ella no está conmigo. Ändå är det inte som stjärnhimlen i djungeln. Men i djungeln längtade jag efter norrsken. Eller kanske var det nån jag ville omfamna under det brinnande norrskenet. Hon var inte där då, och inte är hon här nu. Gud vet var hon är.

Jag har bara sett norrsken en gång. I Kiruna för ett bra tag sen. De andra fem som jag beskådade norrskenet med och lyssnade till smällarna från sprängningarna i Kirunavaara med, vad gör de nu? Har inte sett dem på ter år tror jag.

Det här inlägget har nog ingen röd tråd direkt och fanns en sådan har jag nog tappat den. Tråden alltså. Hoppas ni haft en fin jul.

God fortsättning

Many partings 3

Jag gillar inte att ta farväl. Jag har tagit farväl av Cusco, av killarna på Marchavalle och mina vänner i Cusco. Hade jag vetat att jag skulle se dem alla igen vore det inga problem. Visst finns chansen men risken är större än chansen. När ska jag tala danska så gott igen som nu?

Andra människor jag mött och skiljts ifrån. Inte bara den rödhåriga flickan som jag nästan glömt men ideligen skriver om. Jag ska inte skriva mer om henne. Finns redan tillräckligt på bloggen. Men hon platsar in här tror jag.

Hon som jag skulle åka skridskor med, vart tog hon vägen? Jag såg en skymt av henne för nåt år sen. Jag vet inget om henne. Hörde för några år sedan att det inte var så bra med henne. Sorgligt. Jag har alltid velat henne väl. Borde ta reda på det. Borde tala med henne. Det har jag inte gjort på 7-8 år.

Hon som jag skulle fiska med då? Det ville jag verkligen. Det vill jag nog fortfarande. Skulle jag inte jaga med hennes pappa. Jo jag tror det. Undrar om erbjudandet står fast. Kanske jag känner nån som känner nån som har hennes mejl eller nåt. Det tror jag. Eller det vet jag. Borde ta reda på hur det går för henne och så. Hon är häftig. Det var hon som blåste dubbla rökringar.

Den där väduren då? När såg jag henne sist? Flera år sedan. Hon är också häftig. En av de klokaste jag känner. Vi hörs av då och då, alldeles för sällan dock. Borde höra av mig till henne cckså.

Hon som trodde hon kunde lära mig dansa då? Jag tror inte hon lyckades. Hon skulle till mellanamerika för solidaritetens skulle eller nåt. Men det var länge sen. En och annan sanning sades under den tiden. Det var bra. Jag blev mer uppriktig.

Men vadnu? Varför skriver han bara om tjejer? Vill han att vi ska tro att han är Don Juan och Casanova sammanslagna? Inte alls, det bara blev så. Tänker dock inte avslöja i vilket/vilka fall det gäller vänskap respektive förälskelse.

Anser du dig bortglömd och vill vara med på listan. Inga problem. Skriv till mig så kansek jag petar in dig.

Och är du den där rödhåriga flickan på Ljungbackagatan som jag lekte med ibland eller har information om henne, hör av dig, så jag kan få reda på hur läget är.

Allting har en ände
korven den har två
kakan den har ingen
men den går åt ändå

Svensk klokskap som jag spritt över halva världen vid det här laget. Ja, Peru, USA, England, Spanien, Japan, Danmark.........