Hennes vackraste ord

Jag var orolig att allt skulle tyna bort. Så jag sparade alla henne vackraste ord. Jag gömde dem långt in där inga andra ord skulle kunna störa. Det var ord ingen sagt mig förut. Det var enkla ord en sen lördagsnatt i augusti. Det var ord som mer än andra fick mig att hoppas att hon kunde bli min. Så jag sparade dem. Och när kvällarna övergår i nätter och jag önskar henne nära mig så är det de orden som kommer till mig. Det bästa och det värsta av allt är att jag vet att de betydde någonting, hennes vackraste ord.