My Photo
Name:
Location: Linköping, Östergötland, Sweden

Jag är en 25-årig språkstuderande östgöte som gillar snällhet, fyrar, minnen och ljudet av när mamma stryker.

Wednesday, January 25, 2006

Valparaíso

Jag ser på Dagbok från en mororcykel och längtar till Chile. Vilket härligt äventyr förresten. Genom Sydamerika påmotorcykel 1952. Che Guevara är ju faktiskt så fascinerande som man kan tro. Även om man bortser från kupp med Castro på Cuba och avrättningen efter försök till dito i Bolivia. Detta behandlas inte alls i filmen. Dessbättre ej heller särskilt mycket av stalinism, som Che, efter vad jag förstått, friskt förespråkade. Här får man följa människan Che i svårtillgängliga sydamerikanska obygder hjälpa leprasjuka. Miljöer och människor som får mig att längta. Hoppas att Valparaíso väntar på mig.

Var på introduktionen idag. Spanska A. det största glädjeämnet vid varje kursstart är ju självklart den långa lista svindyra böcker man måste inskaffa. Som om någon gör tusen nålar på plånboken. Annars ska nog kursen gå bra tror jag. Om jag plockar fram allt som jag skuffat undan i bakhuvudet.

Grattade morfar idag, 88 år. Undrar om jag får bli så gammal. Jag har ju lite av pelleblo't i mig så lite hopp finns. Men jag kan nog aldrig bli som moster Ester eller Ester i Fallet som hon också kalades. Hon var inte min moster utan min mormors moster. En alldeles speciell person. Hon var född 1891 och jag är väldigt glad att komma ihåg henne en smula. Även om jag vara var lite mer än sex år sista gången jag såg henne och jag tror jag saknar henne. Hon bodde i sitt föräldrahem i skogen till hon var 95. Och älgar kom fram och åt äpplen i hennes trädgråd. Det minns jag. Ester levde väl i princip på sill, potatis och knäckebröd. Eftersom hennes föräldrar hade det väldigt fattigt förstod hon inte varför hon skulle kosta på sig nån onödig lyx. Hon var väldigt rak på sak och ganska frän. När en av hennes bröder gått bort sade hon följande om broderns fru "Kunde inte hon ha dött istället" Sån var hon. Ester i Fallet. Morfar är hur som helst vid gott mod och trivs utmärkt med att bli bortskämd på hemmet där han bor. Hans far blev ju nära 95 år.

Pelleblo't förresten, det vill jag berätta om en annan gång.

Ibland kan jag undra vilka gener jag fått. Morfar är 88 och farmor ett halvår äldre. Men generna på farfars sida är mindre roliga. Farfar blev 55, min faster också, farfars far 53, farfars farmor 47. Men å andra sidan blev farfars mor och hennes fyra syskon i snitt 88 år. Tänk om man fick välja sina gener.

Jag såg på nyframkallade kort och gladde mig åt att jag bytte frisyr :) Bildbevis utlovas ej!!
Vad ska barnbarnen tro.....

0 Comments:

Post a Comment

<< Home